Utvecklare, forskare och studenter samlas i Reaktorhallen på KTH under helt ett dygn, den 21-22 oktober, för att delta i programmeringstävlingen Stockholm Green Hackathon. Under 24 timmar ska deltagarna samarbeta framför dataskärmarna för att skapa prototyper av webb- och IT-lösningar som ska gynna en hållbar framtid.

Lösningarna kan bestå av appar, mobiltjänster och webblösningar som har med miljö och hållbarhet att göra.

Syftet med Green Hackathon är att belysa den stora potentialen för ”öppen-data-principen”, som gör miljöfakta lättillgängligt, som en viktig grund för beslut kring hållbarhet i samhället.

Green Hackathon arrangeras av KTH:s Centre for Sustainable Communications (CESC) och EIT ICT Labs.

För mer information kontakta Bernhard Huber, kommunikatör på Centre for Sustainable Communications, på telefon 08-790 64 52, eller bhuber@kth.se.

Läs mer om arrangemanget på webbplatsen:
http://stockholm.greenhackathon.com

Example from Footprinted.org

Pressmeddelande (17 okt 2011)

Viktiga miljöfakta och analyser blir nu mer lättillgängliga och användarvänliga, tack vare det nya KTH-projektet Footprinted.org.
- Den öppna databasen ger nya möjligheter för beslutsfattare att hitta aktuell miljöinformation, säger Jorge Zapico, doktorand vid KTH:s Centre for Sustainable Communications (CESC).

Kvantitativ miljöforskning är A och O för att rätt sorts långsiktiga beslut ska kunna fattas i miljöfrågor. Men forskningsresultat och analyser har alltför ofta förvarats i slutna, exklusiva databaser, vilket har krånglat till processerna för användning och formatering av forskningsresultaten.

- Vår nya, öppna, webbaserade tjänst är utformad för att förenkla processen – miljöinformation ska både vara lättillgänglig och användarvänlig, säger Jorge Zapico.

Genom Footprinted får användaren gratis tillgång till miljöforskningsresultat, och all data finns lagrad i ett enkelt och flexibelt format som lätt kan ändras i samband med utveckling av nya tjänster.

- Vem som helst kan skapa, presentera, dela och återanvända informationen, säger Jorge Zapico. Olika källor av forskningen presenteras öppet, och till skillnad från slutna databaser har inte Footprinted strategin att ge kundspecifika svar – allt är öppet för alla.

- Databasen är att betrakta som en samlingsplats för miljöinformation, förklarar Jorge Zapico.

I sin nuvarande version innehåller Footprinted livscykelanalyser av olika material, produkter och processer. I nästa utvecklingssteg ska tjänsten också innefatta motsvarande analyser gällande enskilda konsumentprodukter.

Footprinted är resultatet av forskning inom KTH:s projekt Data Driven Sustainability, och är i dagsläget tillgänglig i betaversion på www.footprinted.org. Projektet är ett samarbete mellan KTH:s Centre for Sustainable Communications, Sourcemap Inc. och MIT Media Lab.

För mer information, kontakta Bernhard Huber, kommunikatör på Centre for Sustainable Communications, på telefon 08-790 64 52, eller bhuber@kth.se.

Med Klimatsmart pocket tar Bonnier pocket och Månpocket ett steg mot en mer miljöanpassad bokproduktion. Böckerna i denna serie produceras i Sverige för att undvika långa transporter och trycks på FSC-märkta papper. Miljöhänsyn tas vid val av format, material, processer och leverantörer. För de klimatutsläpp som inte går att undvika i bokproduktionen klimatkompenserar förlagen genom organisationen Climate Friendly.

CESC har haft uppdraget att göra beräkningar kring produktionens klimatpåverkan baserat på en typproduktion. Den studerade typprodukten är en pocketbok på 320 sidor som väger 170 gram. Enligt CESCs beräkningar genererar denna bok utsläpp motsvarande 0,12 kg CO2ekvivalenter per bok eller 0,73 kg CO2ekvivalenter per kilogram bok. Detta kan jämföras med en tidigare studie av en bok med hårdpärm där utsläppen motsvarade 1,2 kg CO2ekvivalenter per bok.

Resultaten presenteras i CESCs rapport Klimatpåverkan från konceptet Klimatsmart pocket av Maria Enroth, Clara Borggren och Åsa Moberg.

Läs mer om Klimatsmart pocket på Bonnier pockets webbplats och Månpockets webbplats. Se även deras pressmeddelande.

Många företag har tydliga policys som syftar till att antalet affärsresor ska minska till förmån för ”resfria” videomöten. Ett forskarteam på KTH Centre for Sustainable Communications (CESC) har tittat närmare på faktorer som kan avgöra om resor ersätts med videomöten eller inte.

Forskarna har samarbetat med fyra stora medieföretag i Sverige för att identifiera drivkrafter och hinder för videomedierad kommunikation.

- Vi kunde snabbt konstatera att videomöten ersätter affärsresor först och främst för att spara tid och pengar, säger Minna Räsänen, en av forskarna på CESC.

Miljön är mindre viktig när man väljer mellan affärsresa eller videomöte, trots att många policys lyfter fram just miljön som huvudargument.

Andra, mindre påtagliga faktorer som avgör valet är ofta individuella.  Det kan handla om anställdas rädsla för krånglande teknik eller obekväma situationer när kameror, headsets och annan utrustning ska hanteras.

Ett genomtänkt val av möteslokal är också viktigt.

- Det kan vara ett misstag att placera videokonferensutrustningen i den mest populära möteslokalen. Då konkurrerar videomöten med vanliga fysiska möten om lokalutrymme, säger Minna Räsänen.

Det är effektivt, både ekonomiskt och miljömässigt, om videokonferensutrustningen placeras i lokaler som är tillgängliga och bokningsbara för många anställda. Då ökar chansen att videokonferenserna ökar i antal och att inköpet av utrustningen blir lönsamt, samt att fler resor ersätts i praktiken.

–

För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.

Läs mer

Artikeln Meeting at a distance: Experiences of media companies in Sweden har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Technology och Society och är ett resultat av CESCs forskningsprojekt Newspaper companies and ICT from an environmental perspective. Projektet pågick under 2009 och 2010 i samarbete med Bonnier, Stampen och Tidningsutgivarna (TU).

CESCs forskning kring drivkrafter och hinder för införande och användning av medierade möten fortsätter i ett det nya projektet Drivers and barriers for mediated meetings.

Malin Picha från Tidningsutgivarna har skrivit en populärvetenskaplig sammanfattning av projektet: Läs Distansmöten sparar pengar åt medieföretag, Miljövinster en sidoeffekt – inte ett primärt motiv.

KTH-forskaren Jorge Zapico har utvecklat en applikation för att beräkna klimatpåverkan av enskilda webbplatser. Applikationen heter Greenalytics och matchar dagsfärsk webbstatistik med miljödata. Det visar sig att KTH:s webbplats står för sju ton koldioxid varje år.

- Med Greenalytics introducerar vi ett miljötänk för webbplatser, säger Jorge Zapico på KTH:s Centre for Sustainable Communications (CESC).

Hans applikation avslöjar vilka utsläpp infrastrukturen bakom webben genererar. Elförbrukningen från servrar, routrar och från användarna, dvs de som surfar in på en webbplats, påverkar klimatet, särskilt i länder med hög andel kolkraft i elmixen. Enligt Greenalytics står KTH:s webbplats, som är bland de 100 största sajterna i Sverige, för sju ton koldioxid varje år. Det motsvarar klimatpåverkan från 40 000 kilometers bilåkning eller 70 timmars flygresande.

Greenalytics är en så kallad mashup som sammanställer information från olika källor och beräknar ett resultat i realtid. Den använder sig av statistisk från Google Analytics, ett av världens mest använda analysverktyg som mäter hur många besökare en webbplats har, och av aktuell miljödata från bland annat KTH-forskning.

- I min forskning vill jag illustrera vilka möjligheter som finns när databaser öppnas upp och tillhandahåller data i standardiserat format som i sin tur kan kopplas till miljödata. Vet man om en produkts klimatpåverkan kan man också minska den, säger Jorge Zapico.

Jorge Zapico ger slutligen tips på hur man kan minska webbens klimatutsläpp:

- Varifrån elen till servern kommer är den viktigaste aspekten som lätt går att påverka. Välj en server som ligger i ett land med bra elmix som Sverige. Om servern drivs av miljömärkt el är det ännu bättre. Det är också viktigt att bygga lätta webbplatser som inte behöver ladda tungt innehåll.
—

För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.

Länkar

Greenalytics (Website)

Greenalytics: A tool for mash-up life cycle assessment of websites (Artikel)

Persuasive services (Forskningsprojekt på CESC)

Jorge Zapico (royalty free bild på Flickr)

Greenalytics skärmdump

Kommunikationsbranschen producerar inte bara pixlar och bytes. Sammanlagt står IT- och telekomsektorn tillsammans med mediesektorn för 3 procent av världens totala klimatpåverkande utsläpp. Det är resultatet av den första heltäckande akademiska studien av kommunikationssamhällets globala klimatpåverkan.

Åsa Moberg, forskare på Centre for Sustainable Communications (CESC)

Siffrorna presenteras av ett forskarteam på KTH:s Centre for Sustainable Communications där representanter från KTH, Ericsson och TeliaSonera ingår.

Enligt studien stod IT- och telekomsektorn 2007 för 1,3 procent av världens totala klimatpåverkande utsläpp vilket motsvarar 620 megaton koldioxidekvivalenter (CO2e). Medie- och underhållningsbranschen stod för 1,7 procent av världens klimatpåverkande utsläpp eller 820 megaton CO2e. Sammanlagt ger kommunikationsbranschen upphov till 3 procent av världens totala klimatpåverkande utsläpp vilket innebär 1 440 megaton CO2e.

Teamet bakom studien tog ett samlat grepp om hela kommunikationsbranschen vilken inkluderar data, mobiltelefoni, fast telefoni, TV, tryckta medier och andra medieprodukter (musikspelare, digitalkameror, spelkonsoler, med mera). I siffrorna ingår också den faktiska IT-infrastrukturen (nätverk och datacenter) som krävs för att möjliggöra de globala tjänsterna.

Ett intressant delresultat är att tillverkningen av kommunikationsteknologi står för en relativt stor andel av de totala utsläppen, men fortfarande står driften för cirka dubbelt så mycket totalt sett. Ett tydligt exempel är TV-användningen som förorsakar tre gånger så stora klimatutsläpp som tillverkningen av TV-apparater och andra TV-relaterade produkter.

– Det finns en stor potential att minska energiförbrukningen för konsument- och nätverksprodukter. En framtida utmaning för tillverkare kan vara att minska energiförbrukningen per användare så pass mycket att sektorns globala energiförbrukning inte ökar. En halvering per användare skulle innebära att dubbelt så många människor kan få tillgång till kommunikation och media för samma energikostnad, säger Jens Malmodin på Ericsson Research.

Enligt studien fanns det 2007 över tre miljarder mobiler i användning, en miljard datorer och 1,7 miljarder TV-apparater. Idag finns redan 4,5 miljarder mobiltelefoner.

– Makroperspektivet är viktigt för att följa trenden för de produktgrupper som har störst klimatpåverkan. Även om mer energieffektiva produkter tas fram så kan en ökad mängd produkter ge upphov till negativa miljöeffekter sammantaget, säger Åsa Moberg, forskare på Centre for Sustainable Communications vid KTH.

– Samtidigt vet vi att IT-kommunikationsteknologins möjlighet att minska de globala koldioxidutsläppen är betydligt större än de utsläpp sektorn själv genererar. Men detta faktum är ingen ursäkt för att inte fortsätta arbeta med energieffektiviseringar inom sektorn, tillägger Dag Lundén på TeliaSonera.

Studien Greenhouse Gas Emissions and Operational Electricity Use in the ICT and Entertainment & Media Sectors publiceras i det kommande numret av Journal of Industrial Ecology.

För mer information, kontakta Centre for Sustainable Communications kommunikationsansvarige Bernhard Huber på 08 – 790 64 52 eller bhuber@kth.se.

”Målet är att ta fram en världsledande reseplanerare som hjälper folk att resa klimatsmart”, berättar Mattias Höjer, föreståndare på Centre for Sustainable Communications (CESC) och projektledare för “TRACS – Travel planner for sustainable cities”. Med Trafiken.nu har Sverige redan idag en avancerad tjänst för att planera resor. Tjänsten ger omfattande information om hur man kan ta sig fram med bil, cykel eller kollektivtrafik i Stockholm och andra svenska regioner. Tillsammans med Trafiken.nu vill CESC utveckla tjänsten vidare och ta fram en integrerad reseplanerare som även fungerar i mobilen. Det ska gå att hitta den optimala resan som kombinerar olika trafikslag på bästa möjliga sätt. Realtidsbaserad information om bil, buss, taxi, färdtjänst, lånecykel, vanliga promenader och andra sätt att ta sig fram i stadsmiljö ska leda till att folk väljer klimatsmarta resalternativ.

Projektet tilldelas 9 miljoner kr inom ramen för Vinnovas utlysning Miljöinnovationer och är ett samarbete mellan CESC, Stockholms stad, Regionplanekontoret, Trafiken.nu, Trafikverket, Institutet för Framtidsstudier och Ericsson.

En längre version av artikeln finns på KTH:s hemsida.

Läs mer om projektet TRACS – Travelplanner for sustainable cities.

En ny rapport från Centre for Sustainable Communications presenterar en förenklad livscykelanalys av tre olika sätt att distribuera och läsa böcker. Författarna Clara Borggren och Åsa Moberg jämför en tryckt pappersbok köpt i traditionell bokhandel eller internetbokhandel med en e-bok som läses på läsplatta. Boken som ligger till grund för undersökningen är en skönlitterär bok om 360 sidor med hård rygg. Studien mäter miljöpåverkan per läst bok och gäller för svenska förhållanden.

Det är lätt att tro att en e-bok inte är så miljöbelastande, säger Åsa Moberg, men ett av studiens resultat är att det inte är så stor skillnad mellan e-bok och pappersbok. En pappersbok köpt i traditionell bokhandel har en potentiell klimatpåverkan motsvarande 1,3 kg koldioxidekvivalenter (det är mindre än en hamburgare köpt på en snabbmatskedja). Det är framför allt produktionen av papper som bidrar till denna siffra. En e-boks miljöpåverkan beror däremot främst på produktionen av läsplattan.

Läsplattan måste användas flitigt för att blir en miljövinnare. Det krävs att man läser minst 33 böcker á 360 sidor på sin nyinköpta läsplatta istället för på papper. Ju fler (och tjockare) pappersböcker som ersätts av läsning på läsplattan desto bättre blir e-boken ur miljösynpunkt.

Pappersbokens miljöpåverkan minskar rejält om man lånar ut eller ger bort lästa exemplar. På samma sätt öker pappersbokens miljöbelastning om man tar bilen till bokhandeln. Parametrar som handlar om människors beteenden spelar en väldigt stor roll i förhållande till den totala miljöpåverkan från en pappersbok eller e-bok.

Studien gjordes i en projektgrupp med representanter från Bonnierförlagen, Adlibris, Elib och Tidningsutgivarna.

Läs rapporten “Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta – en jämförande miljöbedömning“!

Läs KTH:s pressmeddelande om rapporten!

Se videon från Centrets seminarium på World Usability Day (12 november 2009)!

Expressen, Sundsvalls Tidning, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan har i år tillsammans med Tidningsutgivarna deltagit i forskningsprojektet som leds av forskare från Kungliga tekniska högskolan. Syftet har dels varit att se över miljöpåverkan från tidningshusens administrativa delar, dels att hitta tekniska lösningar som minskar denna miljöpåverkan.

I projektet har deltagarna fått fylla i en resedagbok för att dokumentera hur ofta och vart de reser i tjänsten. Den information som samlats in via resedagböckerna och miljödata från andra håll, kompletteras med två workshops på varje tidning, där ytterligare kunskap kommer fram. Slutligen diskuteras förslag på alternativa lösningar samt förändringar och förbättringar som minskar tidningsföretagens totala miljöpåverkan, med fokus på alternativa sätt att mötas.

En tidig slutsats är att både telefon- och videomöten har potential att öka hos tidningsföretagen, givet bättre anpassad utrustning och ökad kunskap bland användarna. Det är inte säkert att den dyraste utrustningen alltid fungerar bäst. Många andra faktorer spelar också in, och det gäller framför allt att hitta den teknik som passar bäst i varje given situation.

Forskningsprojektet avslutas våren 2010, och genomförs som en del i TU:s fokus på miljöfrågor med syftet att se över och minska miljöpåverkan från hela medieindustrin, samt hjälpa medlemsföretagen att komma ett steg längre i sitt miljöarbete. Projektet genomförs i samarbete med Centre for Sustainable Communications vid KTH, som är ett Vinnova-finansierat forskningscentrum som startade våren 2007.

Centret är ett forum för kunskapsutbyte och forskning i ett kreativt samarbete mellan experter inom bland annat medieteknik, interaktionsdesign, hållbara strategier, miljöanalys, arkitektur och samhällsplanering, samt representanter för industrin som exempelvis Ericsson, TeliaSonera, Bonnier, TU, Stampen, SVT och Stockholms stad.

För mer information, kontakta:
Expressen, Katarina Stintzing, tel 08-738 30 00
Göteborgs-Posten, Lars Näsman, tel 031-62 40 00
Sundsvalls Tidning, Mats Hansen, tel 060-19 70 00
Sydsvenskan, Torbjörn Friberger, tel 040-28 12 00
Tidningsutgivarna, Malin Picha, tel 08-692 46 09
Centre for Sustainable Communications, Åsa Moberg, tel 08-790 64 53